Övertorneå församlings vänner

(EFS-gemenskap)

Författare: Susanne Rogesund

Uppgift 3, HT 2024 / VT 2025

”Nystartsarbete i församlingskontext – teologi och praxis”
                  vid Johannelunds teologiska Högskola

Examinator: Matias Neve

Innehåll

1. Inledning

Det är intressant att studera kyrkligt nyplanteringsarbete i vår nuvarande tidsålder. Mattias Neve (2021) benämner denna tid med begreppet ”Post-Christendom society.” ¹ Den gamla typen av kristendomsutövning är förgånget och något nytt har kommit istället. Under hösten 2024 har jag deltagit i en kurs på Johannelund i Uppsala som heter ”Nystartsarbete i församlingskontext – teologi och praxis”. Vi fick i uppgift att studera en nyetablerad församling eller liknande verksamhet. Jag har gjort en undersökning av en nyetablerad verksamhet i Övertorneå som heter Övertorneå församlings vänner (EFS-gemenskap).

Jag blev intresserad av denna förening eftersom jag har besökt den i samband med gudstjänster och en bibelhelg den 7–8 september 2024 med Klas och Ingrid Lundström, Uppsala. Samlingen startade under lördagen i Svanstein kyrka med temat Försoningens röda tråd genom Bibeln och därefter följde flera föredrag under helgen, varvat med matservering och kaffe. Jag upplevde helgen som givande och beslutade mig för att göra en undersökning av denna nyetablerade EFS-gemenskap. Jag hade en telefonintervju (25 oktober 2024) med prästen i församlingen, som heter Henrik Näslund och bor i Svanstein. Jag hade ett givande samtal med Näslund och fick svar på mina frågor om verksamheten. Jag kommer att återge svaren på frågorna under de aktuella rubrikerna.

I min studie har jag använt mig av både intervju och observationer. Jag har även gjort andra iakttagelser. När jag deltog i gudstjänsterna lade jag märke till att Henrik Näslund både predikade och spelade piano.

Jag har i min studie använt mig av relevant litteratur, som exempelvis Vi planterar nya församlingar – 12 berättelser från hela Sverige, författad av Jonas Melin, Peter Svanberg, och Julia Wellstam. ² Det är en givande bok att ta del av som handlar om 12 församlingsplanterares berättelser. Boken Fler nya skott från gamla rötter, författad av Torbjörn Larspers och Per-Eive Berndtsson, ³ har också varit en inspirationskälla i min studie. Huvudtemat i boken handlar om Svenska kyrkan och EFS’ nyplanteringsarbete med kristna gemenskaper. Ed Stetzer ^{hänvisar i sin bok till Matteus kapitel 28:18–20 och kommenterade detta citat med att} de tidiga kyrkorna lydde det stora uppdraget genom att plantera nya församlingar. ⁴ Jag har också läst Klas Lundströms bok ”Församlingen och närsamhället – verktyg för omvärldsanalys”. ⁵

Det var verkligen trevligt att jag fick möjlighet att möta Klas Lundström och hans hustru Ingrid på bibeldagarna i september 2024. Jag har använt mig av relevant information på nätet om Övertorneå församling, exempelvis kommunens hemsida. ⁶ Jag har skrivit en kortare bakgrundsbeskrivning över Tornedalen för att bättre förstå människorna inom mitt undersökningsområde. Tornedalen har tidigare varit präglat av väckelserörelser som har verkat där. I min bakgrundsbeskrivning har jag använt mig av boken Norrländskt fromhetslif på sjuttonhundra-talet av Carl J E Hasselberg. ⁷ Carl J E Hasselberg författade också en bok med titeln Under Polstjärnan (1935), som till stor del handlar om den laestadianska väckelsen och dess rötter i Tornedalen. ⁸

1:1 Disposition

Min projektbeskrivning börjar med en inledning där jag ger en kortare introduktion till min studie. Därefter kommer 1:1 dispositionsavsnittet och sedan en kortare 1:2 bakgrundsbeskrivning. Jag har i mitt kommande avsnitt (2) ”omvärldsanalys” använt metoderna som Klas Lundström återger i Ingång 13/07, ”Församlingen och närsamhället”, kapitel 1. Därefter gör jag en geografisk analys av omgivningen omkring mitt undersökningsområde. Jag undersöker också demografiska och sociala förhållande i församlingsområdet. I avsnitt tre handlar det om församlingsplanteringen och i 3:1 beskrivs församlingsmodellen, samt 3:2 där föreningens visioner ventileras. Den sista delen i avsnitt 4 beskriver strategier och målsättningar. Jag har även gjort en litteraturförteckning och en lista över internethänvisningar samt intervju-information.

1:2 Bakgrund Tornedalen, dess folk och dess kyrkliga förhållanden

Carl J E Hasselberg (1919) skriver att Tornedalen bildar tillika med den däri utmynnade Muonio älvs ådal ett omfattande område, som sträcker sig österut bort mot Kemi älv, och västerut till Kalix älvs floddal. Torneälvens dräneringsområde utgör en areal på 40,400 kvkm och är det största norrländska flodområdet. ⁹ År 1809 delades Tornedalen mellan Sverige och Ryska riket. Torne och Muonio älvs byar på ömse sidor blev genom fredsslutet en riksgräns. ¹⁰ År 1917 övergick den östra sidan av Tornedalen från Ryssland till Finland (när Finland utropade sig som självständig nation). Urinvånare i detta stora och vidsträckta område var bland annat samerna. Finländarna kom sedan att flytta in i ett större antal och blev därmed i majoritet. ¹¹

Övertorneå är en gammal väckelsebygd och det kan vara en av orsakerna till det kyrkliga intresset i Övertorneå idag (egen kommentar). Carl J E Hasselberg (1919) ger en tydlig bild av väckelsen på 1700-talet, som exempelvis den wiklundska väckelsen. Nils Wiklunds (1732–1785) berättelse finns bevarad som en muntlig tradition, vilken har levt vidare. Wiklund föddes 1732 och blev prästvigd 1765. Han hade ett stort inflytande på den andliga rörelsen i Övertorneå. ¹² Hasselberg (1935) skriver sedan om väckelsepredikanten Lars Levi Laestadius (1800–1861). Den laestadianska väckelsen har sina rötter i Tornedalen. ¹³

När jag skrev min uppsats om laestadianismen och de pietistiska rörelserna gjorde jag en forskningsresa 2019. Jag övernattade då i Övertorneå prästgård (numera Hotell Prästgården).

2. Omvärldsanalys

Henrik Näslund berättar att ”Övertorneå församlings vänner” startade i januari 2023. Föreningen har 35 medlemmar i nuläget. De betalar medlemsavgift till EFS. Föreningen verkar tillsammans med Övertorneå församling. Man nyttjar Svansteins kyrka, men betalar ingen avgift för det. I Pello och Juoksengi används bya-ägda lokaler. ¹⁴

Jag har besökt både Svansteins kyrka och dess församlingshem. Det är betydelsefullt att det finns ett församlingshem där församlingen kan mötas och umgås vid kyrkkaffe och andra samlingar (egen kommentar). David Dadswell och Cathy Ross skriver att byggnader har betydelse och kan vara ett lämpligt och strategiskt tecken på Guds närvaro i en gemenskap.¹⁵

Jag har använt mig av flera metoder i min undersökning. Intervju, observationer, demografisk statistik, samt studerat kommunfakta på nätet med mera. Klas Lundström menar ”att ett viktigt sätt att lära känna församlingens närsamhälle är att färdas i det och att metodiskt observera hur det geografiskt är organiserat”. ¹⁶ Jag har färdats runt med bil i omgivningen i områdena omkring kyrkorna i Svansteins, Pello och Juoksengi, som ingår i min undersökta förening. Vad jag såg och observerade var en omfattande landsbygd med naturskönt område och många gårdar. Klas Lundström menar att ”demografisk statistik kan hjälpa oss att förstå och analysera församlingen i närsamhället”. ¹⁷

2.1 Den geografiska omgivningen

Geografiskt område: Före detta Svansteins församling, inom nuvarande Övertorneå församling. Det omfattar Svanstein, Pello, Juoksengi, samt flera mindre byar. ¹⁸ I en skrivelse från Övertorneå kommun står det att i ”Övertorneå kommun bor det drygt 4000 personer, vilket är mindre än två personer per kvadratkilometer”. Det har skett en befolkningsutveckling med snabbt avtagande befolkningsmängd. Det berättas att 10% av kommunens invånare är över 80 år och 40% är över 65 år. Försörjningskvoten är hög (år 2023 var den 121,2 procent) och därmed är personalbristen stor. ¹⁹

2:2 Demografiska förhållanden

Klas Lundström skriver att med ”demografiska förhållanden menas befolkningsstatistik om kön, yrke, inkomst, religion, utbildning, civilstånd med mera”. ²⁰

I Sverige är det Statistiska centralbyrån som handhar dessa uppgifter. Det finns information om befolkningens fördelning, storlek och sammansättning.

Folkmängd tätorter i Övertorneå kommun 1980–2020

Källa: Statistiska centralbyrån ²¹

Tabellen visar att befolkningen i byarna minskar i förhållande till Övertorneå centralort.

Befolknings utbildning 25–64 år 2023 i Övertorneå kommun i procent:

Källa: statistiska centralbyrån

Samtliga uppgifter är hämtade från registret Befolkningens utbildning (Utbildningsregistret). ²²

Statistiken visar att kvinnor i Övertorneå kommun har en betydligt bättre utbildningsnivå, när det gäller eftergymnasial utbildning, tre år eller mer. När det gäller forskarutbildning ligger dock männen något bättre till. Tre procent för män, jämfört med två procent för kvinnor.

2:3 Sociala förhållanden

Klas Lundström skriver att i varje samhälle finns något av en social skiktning och det kan märkas på hus, bilar, fritidsintressen osv. ²³

På kommunens hemsida uppges det att Övertorneå kommun fick ta emot priset som årets eHälsokommun 2024. I Övertorneå kommun har 70 procent av fastigheterna möjlighet till fiberuppkoppling och 100 procent mobil täckning, enligt Bredbandskartan. I hemtjänsten har personalen tillgång till mobiler. ²⁴

Bibliotekslån i Övertorneå kommun:

Utlåning i de kommunala biblioteken 2023

Flest bibliotekslån i Norrbotten har Arvidsjaur och Övertorneå kommuner; 8 per invånare och år.

Kommunernas biblioteksförvaltningar lämnar årligen uppgifter om verksamheten till Kulturrådet som sammanställer statistiken för kommunala folkbibliotek. ²⁵

Övertorneå församling

Övertorneå församlings läge i Norrbottens län.

Det är ett högt medlemstal (74 %) i Övertorneå församling. ²⁶

3 Församlingsplantering

Stuart Murray, menar att församlingsplantering är ett effektivt sätt att införliva nya troende i den kristna gemenskapen. För församlingsplanteringar visar på ett starkt engagemang för evangelisationen. ²⁷

Jag fick i min intervju med Henrik Näslund veta att styrelsen för ”Övertorneå församlings vänner” (EFS-gemenskap) hade fört ett samtal med engagerade medlemmar i Svenska kyrkan, som önskade ett rikare församlingsliv. Människor längtade efter ett regelbundet gudstjänstliv med Alfa-kurser och barnverksamhet. Det var viktigt för människorna att det skulle vara en del av Svenska kyrkan. EFS är en inomkyrklig rörelse, säger Henrik Näslund. ²⁸

Torbjörn Larspers och Per-Eive Berndtsson berättar i boken Fler nya skott från gamla rötter, om EFS roll i arbetet med nyplantering och dess betydelse för Svenska kyrkan. ²⁹

3:1 Modell för plantering

Jonas Melin skriver att den traditionella församlingsmodellen brukar vara helgens gudstjänst, som uppfattas som veckans höjdpunkt. ³⁰

Henrik Näslund berättar att EFS-föreningens form är grunden för församlingsmodellen. Han är ofta med på aktiviteter som ordnas i byn och träffar människor. Genom att Näslund bor på orten får han mycket kontakter med människorna. Han följer Svenska kyrkans form när det gäller gudstjänster. Föreningen verkar inom Övertorneå församling. Första halvåret jobbade EFS-gemenskapen ideellt. Därefter upprättades ett samverkansavtal med Övertorneå församling, där Henrik Näslund arbetar som konsult åt Svenska kyrkan inom det nämnda avtalet. ³¹

Beskrivningen av EFS’ församlingsmodell, får mig att associera till ”Mor/dotter-relationen” (Mother/daughter; Mor/dotter-modell) som Torbjörn Larspers och Stuart Murray talar om.³² Larspers skriver att EFS genom sin inomkyrklighet och sitt avtal med Svenska kyrkan har stora möjligheter ”att gestalta församlingslivet på olika sätt.” ³³

Stefan Paas, berättar att om hela processen att komma till tro och lärjungaskap kan jämföras med att så eller plantera frön,³⁴ så kan resultatet bli en ny kristen gemenskap. Denna gemenskap kan sedan logiskt beskrivas som en trädgård eller en plantage. ³⁵

Detta finns berättat i Nya testamentets texter, som fortsätter på en gammaltestamentlig tradition att identifiera Guds folk, som hans vingård ³⁶ (till exempel Matt 21:33-46; jfr. Jes. 5:1–7).

3:2 Församlingens visioner

Det fanns stor efterfråga på nytänkande i församlingslivet berättar Näslund. Det var en av anledningarna till att ”Övertorneå församlings vänner” startade. Behovet av ett rikare församlingsliv hade funnits en längre tid. Många vakanta prästtjänster bidrog till att det hölls färre gudstjänster. Vi vill bygga verksamheten underifrån, utifrån Kristi kropp. Medlemmarna är lemmarna, säger Henrik Näslund vidare. ³⁷

Till att börja med fanns det vissa tveksamheter från kyrkorådets sida. De kände inte till EFS’ verksamhet speciellt bra och kände sig osäkra. Kyrkorådet begärde att få ett möte tillsammans med ledamöter från EFS-styrelsen. Där redde de ut saker och ting och fick fram en form för samverkan mellan EFS-föreningen och Svenska kyrkan som fungerar bra. ³⁸

De människor som Henrik Näslund har mött i lokalsamhället är positivt inställda till verksamheten. Han har fått höra det från många olika håll. Det är viktigt att träffa folk på byn, menar Näslund. Han berättar att ”Övertorneå församlings vänner” har flera medarbetare som jobbar ideellt. Tack vare det kan det bedrivas barnverksamhet och arrangeras soppluncher, med mera. ³⁹

Alla åldrar omfattas av verksamheten, när man ser till helårsbasis. Alla aktiviteter kanske inte pågår samtidigt. Men om man ser till hela året är alla åldersgrupper representerade. ⁴⁰

Det är viktigt att utveckla det som redan existerar (egen kommentar). Det är som Michael Moynagh skriver att en bättre teologisk utgångspunkt kan vara den nya skapelsen, där det finns ”spelregler” som kommer att ändras. Guds rike är en innovation på en kosmisk skala. Under Kristi herravälde är det Anden som kommer att kombinera skapelsens element så att de blir mer helt i överensstämmelse med Guds vilja. Dessa nya kombinationer är

innovativa.” ⁴¹

4. Strategier och målsättningar

Målsättningen är att vitalisera och berika församlingslivet i Övertorneå församling. Svenska kyrkan har små resurser, och därför finns det många behov som inte Svenska kyrkan kan tillgodose. Alfa-kurser, bibelstudier, soppluncher, bibelhelger, barnverksamhet, och gudstjänster utöver dem som Svenska kyrkan har, är verksamheter som EFS-gemenskapen bedriver. ⁴²

När det gäller bibelstudier får deltagarna ofta önska vad de vill studera. Ibland har de tagit upp kommande söndags texter. Det varierar över tid. Mycket sång och musik ingår i verksamheten. ”Övertorneå församlings vänner” vill satsa mer på lovsång i framtiden, till exempel under bibelhelger. Det finns planer på att starta en barnkör. Barnverksamheten är omfattande. Det finns scouter för mellan- och högstadiet och "Kyrkis" för förskoleklass/lågstadiet. Det har blivit populärt, berättar Henrik Näslund. ⁴³

Målsättningen är att bli fler medlemmar och få ännu fler att engagera sig. Tanken är att föreningen ska vara självfinansierade 2027 och ha en budget på 350,000 kronor. Budgeten för 2024 är på 160,000 kronor. Vi klarar oss i nuläget tack vare startbidrag från EFS. Många vill ställa upp, därför att de vill ha verksamhet på orten. Ledarna är i olika åldrar, vilket är positivt, säger Näslund. ⁴⁴

Näslund säger att han inte ser några stora hinder för att målen ska uppnås.

Det finns alltid utmaningar, men i det stora hela har vi en positiv utveckling. Jag ser med tillförsikt på framtiden, avslutar Henrik Näslund. ⁴⁵ 

Litteraturförteckning

Dadswell, David och Cathy Ross. Church Growth Research Project: Church Planting. Cuddesdon: Oxford Centre for Ecclesiology and Practical Theology, Ripon College, nov 2013.

Hasselberg, Carl J E, Norrländskt fromhetslif på sjuttonhundra-talet, synodalafhandling, Ågrens boktryckeri, Örnsköldsvik, 1919.

Hasselberg, Carl J E, Under Polstjärnan, Uppsala, 1935.

Larspers, Torbjörn och Per-Eive Berndtsson (red). Fler nya skott från gamla rötter. Uppsala: EFS läser, 2009.

Lundström, Klas. Församlingen och närsamhället – verktyg för omvärldsanalys. Ingång 13 (2007).

Melin, Jonas, Svanberg, Peter och Wellstam, Julia, red. Vi planterar nya församlingar – 12 berättelser från hela Sverige. Blidsberg: Evangelie, 2020.

Moynagh, Michael “Tradition and Innovation” i ANVIL: Journal of Theologi and Mission, VOLUME 34: ISSUE 3, 2018.

Neve, Mattias. In Pursuit of Proximity – A missiological study of four ‘emerging church’ communities in Sweden. Stockholm: Forge Sverige, 2021.

Paas, Stefan. Church Planting in the Secular West: Learning from the European Experience. Grand Rapids, MI: Wm. B. Eerdmans Publishing Co. 2016.

Stetzer, Ed; Daniel Im. Planting Missional Churches: Your Guide to Starting Churches that Multiply (2nd edition). B&H Academic, 2016.

Intervju

Susanne Rogesunds intervju med Henrik Näslund. Präst, Övertorneå församling, fredagen den 25 oktober klockan 13.00

Föreläsningar

Föreläsningar av Mattias Neve HT 2024 på Johannelund

Internethänvisningar

Årets ehälsokommun 2024 - Övertorneå kommun hemsida hämtad 2024-11-03.

Tätorter - Regionfakta hämtad 2024-11-03

Utbildningsnivå befolkningen 25-64 år - Regionfakta hämtad 2024-11-03.

Medielån per invånare - Regionfakta Hämtad 2024-11-03

Årets ehälsokommun 2024 - Övertorneå kommun hämtad 2024-11-03.

Övertorneå församling Hämtat 2024-11-04